Bonnier Carlsen

Gamla bilder får nytt liv

Gamla bilder får nytt liv

I över hundra år har Elsa Beskows bilder och böcker lästs och älskats av både barn och vuxna. Berättelserna står sig än idag och bildernas suggestiva värld lockar ständigt nya läsare.
Men som med så många konstverk så har tidens tand haft sin påverkan på bildmaterialet. Övergången från analogt till digitalt material och förändringar i trycktekniken har också bidragit till att tryckfilerna förlorat sin ursprungliga färgprakt.

Eftersom försämringen skett gradvis och under väldigt lång tid, sattes inte problemet på sin spets förrän nyligen då man sökte fram en tidig upplaga av den populära läroboken ”Vill du läsa?” inför materialinsamling till en antologiserie över Elsa Beskows produktion. ”Vill du läsa”-böckerna, som användes som läseböcker i skolan och illustrerades av Elsa Beskow under 30-talet, hade ett färgspektra i bilderna som var helt annorlunda jämfört med de nytryck som tillkommit senare.

Tillsammans med Elsa Beskows släktingar fattades beslutet att göra en varsam restaurering av bilderna och återuppväcka de gamla konstverken. Dag Beskow, som är huvudman för Elsa Beskows dödsbo, noterar med glädje och stor tillfredsställelse att Bonnier Carlsen utvecklat tekniken att reproducera Elsa Beskows akvareller till sina sagor med ännu bättre kvalitet, bättre lyster i färgerna och bättre färgbalans.   – Elsa Beskow själv var mycket angelägen om god kvalitet på reproduktionerna i sagoutgåvorna och var ibland missnöjd med vissa utgåvor. Vi arvingar till Elsa ser också som en huvuduppgift för oss att bevaka kvaliteten på kommande utgåvor.  Den här förbättrade reproduktionstekniken är mycket efterlängtad och bådar gott inför framtiden!

För trots att böckerna och berättelserna lever än idag så handlar det också om att bevara en kulturskatt. Även ur ett kulturhistoriskt perspektiv är Elsa Beskows bilder och berättelser intressanta. I ”Barnen på Solbacka” berättar hon om tre barn som bor på en herrgård, där det ryms många detaljer både vad gäller kläder och heminredning från tiden kring sekelskiftet och böckerna om ”Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin” beskriver en småborgerlig småstadsmiljö runt 1840.

Att återuppväcka de gamla bilderna

Genom åren har av olika trycktekniker avlöst varandra och underlaget för tryck omvandlats i olika format. Tillsammans med omöjligheten att använda originalbilder vid nytryck har bilderna kopierats från varandra och kopierats ur gamla böcker och filerna gradvis vattnats ur och förlorat delar av sin gamla lyster.
Inte heller avfotograferade original kan användas som materialkälla längre eftersom pappret som bilderna är målade på har gulnat och trängt igenom färgen.
Alltså måste man vända sig till experterna.
För att kunna restaurera bilderna till sin gamla lyster har man skickat de digitala filerna till en reprofirma som varsamt ”lyfter” bilden från den gulnade bakgrunden och återger färgerna sina rätta nyanser. För att veta vilken nyans som är den rätta har man fått vända sig till Bonnierförlagens arkiv, där de gamla, i vissa fall första, upplagorna av Elsa Beskows böcker finns bevarade.

Två böcker där man restaurerat bilderna

Arkivarie Barbro Ek berättar att man bjöd in reprofirman till Bonnierförlagens arkiv för att se färgtrycket på äldre upplagor av Beskows böcker.

– Samtliga upplagor av enstaka titlar togs fram och man kunde följa hur färgtrycket förändrats under åren. Tyvärr är arkivet inte komplett, vissa böcker har försvunnit i hanteringen, vissa har aldrig inlevererats, andra utlånats och inte återlämnats, kanske använts som förlaga till ny upplaga.


Borgmästar Munte är ytterligare en klassisk Beskow som lyfts med den nya tekniken

Rickard Trell på reprofirman AllMedia i Malmö var den som valdes ut att utföra det digitala arbetet. Han insåg genast värdet av att bevara bilderna i sitt ursprungliga utseende för kommande genrationer.

– Det är ett intressant och givande uppdrag, men också utmanande eftersom filerna inte längre är i det bästa skicket.  Att få sätta sig in i Elsa Beskows arbete med blyertsskisser och penseldrag har varit roligt. Samtidigt är det ett svårt arbete eftersom vi inte kunnat stämma av med upphovsmannen. Man får gå lite på magkänsla och titta i de gamla böckerna och tänka till hur färgerna såg ut under den tiden.
Text: Sara Hedenberg

Om Elsa Beskow

Elsa Maartman föddes 1874 på Söder i Stockholm. Hennes familj bestod av mor och far, fyra systrar och en bror. När Elsa var 15 år dog hennes far och modern blev ensam med barnen. Familjen flyttade då hem till moderns ogifta yngre syskon, som bodde tillsammans. Mostrarna och morbrodern blev verklighetens förebilder till Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.
Under åren 1892-95 utbildade sig Elsa Maartman till teckningslärare vid Tekniska skolan, det var också då som hon började teckna för barn. 1897 gifte hon sig med Natanael Beskow, präst och konstnär. Paret fick sex söner, vilka många gånger kom att stå modell för barnen i hennes berättelser och sagor. Huset och den vildvuxna trädgården i Djursholm där de bodde, fick ge inspiration till hennes besjälade blommor och växter. Första gången Elsa Beskows bilder, bildberättelser och verser publicerades var 1894 för barntidningen Jultomten.

Barnboksdebuten kom 1897 med bilderboken Sagan om den lilla lilla gumman, en klassiker som de flesta barn känner till ännu idag. Elsa Beskow hade fått ramsan om den lilla gumman berättad för sig av sin mormor och i den första upplagan från 1897 slutar boken abrupt med gummans "Schas katta!"
I nästa upplaga tyckte förläggaren på Wahlström och Widstrand att boken skulle sluta med "och katten sprang till skogs och kom aldrig mer igen", för så mindes han ramsan. Men femtio år senare, i en ny upplaga, skrev Elsa Beskow till raden "Men kanske ändå att han kom hem till slut" då flera barn blivit ledsna över det tidigare slutet.
Beskows bilder dominerade bilderbokskonsten under närmare 50 år och säkert har många av dagens bilderbokskonstnärer påverkats av hennes konst.

Karaktäristiskt för Elsa Beskows bokkonst är det liggande formatet med färgbilder på höger sida och text och svarta silhuettbilder på vänster sida.
Naturen medverkar alltid aktivt i hennes sagor där blommor, träd, berg, kottar mm får liv. I trädgårdstäppan lät hon blommor och köksväxter bjuda till fest, och hon befolkade storskogen med tomtar, troll och älvor. De vilda blommorna och djuren, naturens alla verkliga och overkliga väsen, alla var de Elsa Beskows bundsförvanter.
Och så barnen förstås: "Det är något välsignat med barnen, och det är, att de alltid möter en på halva vägen. Om man inte visste det, skulle man inte våga sig fram med det man har. De har själva sett sagomotiven titta fram här och var och därför känner de genast igen dem, hur ofullkomligt de än återgives", sa Elsa Beskow i en intervju i Vecko-Journalen 1920.