Bonnier Carlsen

Lektionsunderlag - tema skräck

Lagom till Alla helgons dag och Halloween presenterade vi Skymningen, en satsning på skräcklitteratur för unga vuxna. Vi fokuserar på vampyrer, varulvar och zombies.

Ett tips till dig som lärare är att hitta ett tema där man kan utgå från när man ska få igång läsningen i klassrummet. Med Alla helgons dag i antågande har vi i detta studieunderlag valt att fokusera på skräck.

Vi ger tips på hur man kan utgå från skönlitteratur för att diskutera både fantasiskräck och verklig skräck.

Klicka här för att ladda ner lektionsunderlaget (pdf).

Skymningen finns på Facebook!

Spetshäxan, av Gudrun Wessnert

Det var inte meningen att hon skulle överleva. Denna tysta, lilla flicka som lämnades hos en änglamakerska.

Läs en ny roman skriven av kritikerrosade Gudrun Wessnert som i ”Spetshäxan” rör sig i Gustav III:s tid då kaffet blev lagligt, teater och cirkus präglade kulturlivet och spets var på modet.

Boken gör sig utmärkt att arbeta med i skolan och ett mervärdersmaterial i form av en lärarhandledning finns att tillgå. Se materialet i sin helhet här nedan eller ladda ned en pdf här.

Fakta runt Spetshäxan och 1700-talet

Många människor som levde på 1700-talet hade det svårt, speciellt fattiga och föräldralösa barn. I Stockholm fanns inrättningen Stora barnhuset och den öppnade redan år 1633 på Drottninggatan. Från början var kravet att barnen måste vara minst sex år och föräldralösa för att tas in. Med tiden tog man även in barn vars föräldrar inte kunde försörja dem eller satt i fängelse. Man tog också emot så kallade oäkta barn, barn som fötts utanför äktenskapet. Och de barnen var inte få – vid mitten av 1700-talet var drygt vart tionde barn som föddes i Stockholm ”oäkta”. 
 

På Stora barnhuset skulle barnen lära sig att frukta Gud, lyda överheten och att vara arbetsamma. De fick både gå i skola och arbeta. Det hände att pojkar började sitt första arbetspass redan klockan tre på morgonen. Pojkarna spann, några fick gå i lära hos en skomakare eller en skräddare. Flickorna kardade ull, sydde, stickade, tvättade och strök.

Syftet med Stora barnhuset var delvis gott, man höll tiggarbarnen borta från gatan och fick samtidigt billig arbetskraft. En del barn räddades till livet på detta sätt men alltför många dog i sjukdomar och undernäring. De saknade även ömhet och kärlek i sina liv. Lärarna och andra som arbetade på Barnhuset kunde vara elaka och egoistiska, barnen lärde sig att inte lita på vuxna. Kökspersonalen lurades, för att tjäna extra pengar sålde de mat som var ämnad för barnen. Flera år dog vart tredje barn som hade tagits in på Stora Barnhuset.

Supandet var utbrett och drabbade unga särskilt hårt. Familjer blev utblottade. Tre Kronor, Kryp-In, Stiernan, Holländska Dyn och Draken hette några av de över 700 krogarna i Stockholm. I huvudstaden dog tre av tio barn innan de fyllt ett år. Det var lika höga dödlighetstal som i miljonstäderna London och Paris.

Missväxt och hungersnöd

Hungersnöd rådde i landet till följd av missväxt i början av 1770-talet. Hjälpen som ordnades från de styrande kom inte fram i tid till alla. Men trots att livsvillkoren var hårda fanns i samhället en tro på utveckling och framsteg. Sverige hade flera framstående vetenskapsmän, till exempel Carl von Linné, Anders Celsius och Christopher Polhem. Nya upptäckter gjordes som skulle leda till att folk så småningom fick det bättre. Vaccinering mot smittkoppor som tagit åtskilliga barns liv infördes till exempel i början av 1800-talet.

Christopher Polhem - oljemålning av J.H. Scheffel.

Personer som nämns eller uppträder i boken:

Gustav III (1746 – 1792)

Gustav den III har kallats för teaterkungen och han gjorde väldigt mycket för kulturlivet: konsten, arkitekturen, teatern, musiken och akademierna. Svenska Akademien instiftades 1786 efter fransk förebild. Vid hovet på Stockholms slott, på Drottningholm eller på Gripsholm var det ett sjudande liv av teater- och operaföreställningar, ofta med kungen själv i huvudrollen. Gustav skrev tolv pjäser, bl a Gustav Wasa som blev en succé.

Då och då kunde man se kungen röra sig ute på Stockholms gator. Det sägs att han ofta var vänlig mot handelsbetjänterna. Gustavs liv ändades på en maskeradbal på Operan. Han blev utsatt för en konspiration och sköts i ryggen av J. J. Anckarström.

Under Gustav III infördes mildare straff och tortyr förbjöds. Religionsfrihet infördes för utlänningar – inte för svenskar. Judar fick lov att slå sig ner i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Kung Gustav III

Carl von Linné (1707-1778)

Den berömde naturvetaren var miljömedveten och tänkte ekologiskt långt innan begreppet fanns. Nässlor, fyrfota djur och människor; allt hängde samman i den fantastiska Skapelsen. ”Naturens ekonomi” var ett av Linnés favorituttryck. I Uppsala hade han hussyrsor, de sjöng honom till sömns om kvällarna. När de blev för många tog han in trädkrypare för att de skulle hålla efter syrsorna – en sorts biologisk bekämpning.

Linné gjorde många expeditioner runtom i Sverige och skrev reseskildringar som blev berömda, bl a Lappländska resan. Hans storverk är Systema naturae med ca 15 000 beskrivna växter och djur enligt tvånamnsprincipen, ett släktnamn och ett artnamn på latin. Luktviol, Viola odorata, talar om att blomman doftar gott.

Under hela sitt liv var Carl von Linné en hängiven samlare av växter, mineraler och djur. Han var den förste som såg valen som ett däggdjur och inte som en fisk. Han hade flera apor och en talande papegoja som kunde säga Snyt dig Löfberg. Löfberg var Linnés trädgårdsmästare. Älsklingen var tvättbjörnen Sjupp, en gåva från kungen.

Carl von Linné porträtterad av A. Roslin 1775.

Eva Ekeblad (född De la Gardie) (1724-1786)

Eva var den första kvinnan i Vetenskapsakademien.

Hon propagerade för att man av potatis kunde göra brännvin, stärkelse och puder.

Eva Ekeblad

Märta Helena Reenstierna (1753-1841)

Märta Helena kallades för Årstafrun och skrev dagbok om allt som hände i hennes liv som slottsfru på gården Årsta, söder om Stockholm. Hon skrev om livet på gården, om mat och dryck, högtider, väderlek, sällskapslivet, offentliga avrättningar och mycket mer. Årstafrun besökte ibland familjen Bellman och skrev att hemmet var välskött och att hon blivit bjuden på bra mat.

Carl Michael Bellman (1740-1795)

omnämns i boken som ”diktaren som bodde på vinden”.

Porträtt av Per Krafft d.ä. 1779
Foto: Nationalmuseum

Roligt att veta:

• Dubbelnamn var populära, t ex Anna Christina, Hedvig Ulrika, Lovisa Fredrika, Carl Henric, Carl August, Johan Gabriel.
  
• Vid mitten av 1700-talet hade större svenska städer fått kaffehus där man drack kaffe och diskuterade politik. Kaffehusen blev de nya inneställena där folk visade upp sig. Men under olika perioder på 1700-talet var faktiskt kaffe förbjudet enligt de s k överflödsförordningarna. År 1756 stoppades införsel av kaffe, kakao, sydfrukter och vin.
  
• Franska blev ett modespråk som talades av kungen, hovet och adelsklassen. Ord som paraply, promenad, kompakt, kompott, korsett, toalett, proper, kusin, piruett, charmant, komplimang, kokett är exempel på ord som lånades in i svenskan.

• Det blev modernt för överklassen att skaffa sig en fransk kock! Man samlade på recept och komponerade måltider. Hur maten tillreddes var viktigt och bordet skulle vara vackert dukat.

• Modemöbeln nummer ett under 1700-talet var den bukiga, fanerklädda byrån. Andra populära möbler blev sekretären och det lilla tebordet med fajansbricka.

• Vid slutet av seklet serverades te med kakor på de gotländska bondkalasen och bröllopen. Damerna blandade socker, kanel och grädde i den ovana drycken, herrarna punsch eller rom.

• Det tog närmare ett halvt år att segla från Sverige till Kina beroende på väder och vind. Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731 och fick sitt säte i Göteborg. Eftertraktade varor från Kina var porslin, te, siden, kryddor, lackarbeten (t ex möbler) och pärlemor.

• Både män och kvinnor använde hårpuder och smink. Att bära peruk var vanligt och det fanns olika sorter. Kvinnor tvättade inte håret särskilt ofta, istället oljades det och kammades.

Så här lagade man till kakaodryck på 1700-talet:

Först rostades kakaobönorna och stöttes i en mortel varefter de värmdes upp och blandades med socker, vanilj, ambra (sekret från kaskelottvalen) och kanel. Av detta blev en deg som fick torka i några veckor.  När man ville dricka choklad löstes degen upp i mjölk eller varmt vatten.

Nummerlotteriet på Slottsbacken:

Den första dragningen i det statliga Nummerlotteriet skedde år 1773. Gustav III hade fått iden från Genua i Italien. Vid dragningarna var tredje onsdag skulle fem giftasvuxna bondflickor få hundra daler silvermynt var som en sorts hemgift. Alla unga kvinnor mellan femton och tjugofyra år fick ansöka och det var landshövdingarna som gjorde urvalet. En pojke valdes ut från Frimurarebarnhuset (i Spetshäxan Stora Barnhuset) att förrätta själva dragningen.

Pengarna som satsades i lotteriet gav staten extra klirr i kassan. Man kunde satsa på olika sätt. Om man t ex gissade rätt på ett av numren kunde man vinna femton gånger insatsen osv. Lotteriet blev populärt och spelfebern rasade. Många lockades att satsa hela sin månadslön.

År 1776 blev Carl Michael Bellman kunglig sekreterare i Nummerlotteriet.

Mode på 1700-talet

För henne:

Rosmönstrade kjolar och sidenschalar

Salopper (ärmlös kappa för sommarbruk)

Manschetter med spetsar

Skinnhandskar och sidenmuffar

För honom:

Kråsförsedda skjortor och svarta byxor

Broderade sidenvästar

Randiga silkestrumpor

Fina halsdukar och skor med silverspännen

Färger på tyg, exempel:

Eldröd, rosa, köttfärg (skär), buteljgrön, havsgrön, kungsblå, chokladfärg och gåslort (grå)!

Litteratur om svenskt 1700-tal:

Bellmans värld av Ingmar Simonsson

Eller Marit och Blomsterkungen av Tomas Blom, Gudrun Wessnert och Sara Lundberg

Gustaf III:s Stockholm. Glimtar ur 1700-talets stadsliv av Christopher O´Regan

Lovisa Bellman född Grönlund. En bok om Carl Michael Bellmans hustru

av Marianne Nyström

På Bellmans tid av Marita Jonsson

Vävarnas barn av Per Anders Fogelström

Årstadagboken 1793-1839, utgiven av Sigurd Erixon

***