Elsa Beskow (född Maartman) 1874 - 1953
"Så långt jag minns tillbaka brukade vi syskon, liksom nästan alla barn, tycka mycket om att rita. Jag var bara sex år då jag hade klart för mig, att jag helst av allt ville lära mig rita, när jag blev stor, och allra helst rita i sagoböcker. Min bror och jag brukade ofta sitta och rita tillsammans. Han ritade vikingafejder och grekiska hjältestrider, medan jag ritade barn och stugor och landskap. Hans ritningar var säkert mycket bättre än mina. Jag kommer ihåg att jag beundrade dem mycket, fast jag nog tyckte att hans hjältar hade väl korta ben." Så berättar Elsa Beskow om sin barndom "När jag var liten" publicerad första gången i Barnbiblioteket Saga nr 35 (texten ovan tagen ur Solägget 1986) I samma berättelse skriver Elsa Beskow om hur roligt det var att gå i skolan och få lära sig läsa, hennes favoritbok var en tjock Topeliusbok som hon släpade med sig överallt och läste högt ur för sina syskon.
Redan som liten satte hon ihop långa sagor som hon berättade för sin ett år äldre bror, "Vanligen gick det till så, att han släpade mig med sig till en vrå, satte sig själv i vägen för mig, så att jag ej kunde rymma, och befallde: berätta nu! Och jag pladdrade på så gott jag kunde. Ibland tappade jag alldeles tråden i berättelsen och frågade honom bekymrad: 'Vad menar jag, Hans?' 'Kanske menar Elsa så…' föreslog han helt beredvilligt, och så fortgick berättelsen."
Elsa Beskow föddes 1874 på Söder i Stockholm. Hennes familj bestod av mor och far, fyra systrar och en bror. När Elsa Beskow var 15 år dog hennes far och modern blev ensam med barnen. Familjen flyttade till moderns ogifta yngre syskon som bodde tillsammans. Mostrarna och morbrodern blev verklighetens förebilder till Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.
Under åren 1892-95 utbildade sig Elsa Beskow till teckningslärare vid Tekniska skolan, det var också då som hon började att teckna för barn. 1897 gifte hon sig med Natanael Beskow, präst och konstnär. Paret fick sex söner, vilka många gånger kom att stå modell för barnen i hennes berättelser och sagor. Deras hus och vildvuxna trädgård i Djursholm fick ge inspiration till hennes besjälade blommor och växter. Elsa Beskows stil har jämförts med sekelskifteskonstnärer som Walter Crane och Kate Greenaway, men även Ottilia Adelborg. Första gången hennes bilder, bildberättelser och verser publicerades var 1894 för barntidningen Jultomten.
Barnboksdebuten kom 1897 med bilderboken Sagan om den lilla lilla gumman, en klassiker som de flesta barn känner till ännu idag. Elsa Beskow hade fått ramsan om den lilla gumman berättad för sig av sin mormor och i den första upplagan från 1897 slutar boken abrupt med gummans "Schas katta!" I nästa upplaga tyckte förläggaren på Wahlström och Widstrand att boken skulle sluta med "och katten sprang till skogs och kom aldrig mer igen" för så mindes han ramsan.
Men femtio år senare, i en ny upplaga, skrev Elsa Beskow till raden "Men kanske
ändå att han kom hem till slut" då flera barn blivit ledsna över det tidigare slutet.
Beskows bilder dominerade bilderbokskonsten under närmare 50 år och säkert har många av dagens bilderbokskonstnärer påverkats av hennes konst.
1952 erhöll Elsa Beskow Nils Holgersson-plaketten för sin samlade produktion. Det finns dessutom ett pris uppkallat efter henne, Elsa Beskow-plaketten, instiftat 1958 av Sveriges allmänna biblioteksförening.
Mer om Elsa finns att läsa på www.elsabeskow.se .