Maria Karlsson Thörnqvist: "Det handlar om att våga stå för sin egen lust”

Hur vet man vad man egentligen vill – och vågar man stå för det? I Bara sex, baserad på SVT-serien med samma namn, skildrar Maria Karlsson Thörnqvist lust, osäkerhet och gränser i en varm berättelse om vänskap, förälskelse och att hitta sig själv. Här berättar hon om arbetet med boken och varför berättelser om samtycke och känslor är viktigare än någonsin.

Hur skulle du själv beskriva boken?

Jag skulle beskriva Bara sex som en berättelse om vänskap, förälskelse, längtan och om att försöka förstå sig själv och andra. Om Miriam, en tjej som inte är rädd för att stå för sin egen lust, och om Fabian, som är skiträdd för det han känner för den irriterande Adam. Om två personer som upptäcker att kärlek, vänskap och sex sällan följer de regler man satt upp för dem.

Berätta om idén till boken och TV-serien.

Allt började med tv-serien, som jag skrev manus till och regisserade och som har samma namn som boken – Bara sex. Bakgrunden var en stor undersökning där flera unga personer berättade om hur hårt sex blivit allt vanligare och hur många kände en press att ha sex på ett visst sätt. Det väckte många tankar hos mig om vad man tror att sex ska vara. Vilka förväntningar bär man på? Och hur mycket påverkas de förväntningarna av sådant man ser i exempelvis porr? Jag ville skapa en motvikt till många av de bilder och förväntningar som vi möter. En berättelse om lust, ömsesidighet och samtycke.

Boken tar upp sex, kroppar och samtycke på ett öppet sätt – varför är det viktigt i litteratur för unga?

Jag tycker att det är viktigt att man får möta berättelser där sex får vara något fint, pirrigt, lustfyllt och ibland ganska förvirrande. Litteratur kan ge utrymme för nyanser och känslor på ett sätt som få andra medier kan. Jag hoppas att unga läsare kan känna igen sig i karaktärernas funderingar, längtan och osäkerhet. För mig handlar sex och kärlek mycket om att våga stå för sin egen lust och att äga sina gränser, och det är något jag velat utforska i både serien och boken.

Hur har du tänkt kring att skildra lust och osäkerhet utan att moralisera?

Jag har försökt att inte utgå från vad karaktärerna borde känna eller göra, utan från hur det faktiskt kan vara att vara ung och försöka förstå sig själv. Lust och osäkerhet går ofta hand i hand, särskilt när det handlar om sex och kärlek. Man kan längta efter något och samtidigt vara nervös. Man kan vara säker ena stunden och tveka nästa.

För mig har det varit viktigt att inte ge några enkla svar eller facit, utan att låta karaktärerna vara mänskliga och ibland motsägelsefulla. Jag tror att läsare känner när en berättelse försöker tala om för dem vad de ska tycka. Jag ville istället skapa karaktärer som får göra sina egna val och misstag och låta läsaren följa med dem.

Vad hoppas du att unga läsare tar med sig efter att ha läst boken?

Jag hoppas att boken lämnar kvar en varm känsla. Och att den kan ge mod att lyssna lite mer på sig själv – både när det gäller kärlek, sex och allt däremellan. Men jag hoppas också att läsarna tar karaktärerna till sitt hjärta och känner med dem, skrattar med dem och vill följa dem hela vägen till sista sidan.

Du var manusförfattare och regissör till TV-serien – hur skiljde sig arbetet när du omvandlade berättelsen till roman?

Det var väldigt annorlunda. Att göra tv är ett stort lagarbete där man hela tiden måste förhålla sig till praktiska, ekonomiska och fysiska begränsningar. När man skriver en bok är man mycket friare – där är det egentligen bara fantasin som sätter gränserna.

Samtidigt hade jag tv-serien att förhålla mig till när jag skrev boken. En stor hjälp var att jag hela tiden såg de fantastiska unga skådespelarna framför mig. Mollie, Leo, Simon och Alex hade redan gett karaktärerna liv, och det gjorde att de kändes väldigt levande även när jag skrev dem på boksidan.

Fanns det något du kunde fördjupa i boken som inte fick plats i serien?

Ja, framför allt Fabians berättelse. När jag skrev boken ville jag ge honom lika mycket plats som Miriam. I serien får man mest se honom utifrån, men i boken har jag kunnat fördjupa hans resa och hans växande känslor för Adam på ett helt annat sätt. Läsaren får komma mycket närmare hans tankar, längtan och inre konflikter. Det gjorde att berättelsen växte långt bortom tv-serien. För den som redan sett serien finns därför en hel parallell berättelse att upptäcka genom Fabian.

Hur skriver man trovärdigt om unga?

Jag tror att man måste vara nyfiken och lyssna mycket. Hänga med unga, prata med dem, vara på de plattformar där de är och våga stämma av sådant man är osäker på. Jag har haft många unga människor omkring mig under arbetet med både serien och boken, och det har varit ovärderligt.

Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk inför att man inte själv är sexton längre. Jag är till exempel inte en 16-årig gaykille, så när jag skrev Fabian har det varit väldigt värdefullt att få perspektiv och återkoppling från andra. Där har Simon Abramsson, som spelar Fabian i serien, varit ett stort stöd.

Vad har varit den största utmaningen i att skriva om så laddade ämnen?

För mig har den största utmaningen handlat om språk. Vilka ord ska jag använda? Hur mycket ska jag beskriva? Och hur kan jag skriva om intimitet på ett sätt som känns trovärdigt för karaktärerna och målgruppen?

Jag har velat vara ärlig och öppen utan att bli övertydlig. Det har varit en balansgång att hitta rätt ton i de mer intima scenerna, så att fokus hamnar på känslorna och karaktärerna snarare än på själva detaljerna.

Hur har responsen från läsare (eller tittare) varit?

Boken har ju precis kommit ut, så där återstår det att se. Men responsen på tv-serien har varit väldigt fin. Vi har spelat in tre säsonger, varav två redan släppts, den tredje släpps till jul, och jag är redan igång med att skriva den fjärde.

Framför allt har tittarna tagit karaktärerna till sina hjärtan. De har engagerat sig i relationerna, förälskelserna och de val som karaktärerna ställs inför. Det är nog det finaste betyg man kan få som berättare.

Något som också gjort mig glad är att den fem minuter långa kärleks- och sexscenen, har varit en av de scener som tittarna återvänt till allra mest. För mig säger det kanske något om att det finns en längtan efter skildringar av sex som är varma, ömsesidiga och känslomässigt närvarande.

Vem ska läsa den här boken?

Jag hoppas att den hittar fram till läsare som tycker om att leva sig in i karaktärer och relationer. För mig är det viktigaste att man bryr sig om Miriam, Fabian, Adam och Cesar och vill följa dem.

Om Maria Karlsson Thörnqvist

Maria Karlsson Thörnqvist är en av de starkaste berättarrösterna inom svenskt ungdomsdrama. Som regissör och manusförfattare har hon skapat flera populära tv-serier för SVT, däribland Fejk, Festen och Bara sex. I sina berättelser rör hon sig nära ungas verklighet – med fokus på relationer, identitet och de känslor som kan vara både självklara och svåra att förstå. Med romanerna Festen och Bara sex har hon tagit steget till bokvärlden, där hon fortsätter att utforska lust, gränser och modet att lyssna på sig själv.

Böcker

Bara sex

Maria Karlsson Thörnqvist

Festen

Maria Karlsson Thörnqvist