Ylva och Sara: ”När vi hittar på tillsammans är vi ostoppbara”

Ylva Hällen och Sara Edwardsson har under mer än 25 år skapat barnprogram som underhållit generationer av barn. I dag är de också framgångsrika som barnboksförfattare till den populära serien Förskolan Skräckis. Nu är de aktuella med Skattletaren Skeletton, den sjunde boken i serien. Vi pratade med duon om skrivsamarbetet, om de älskvärda monstren på Skräckis och om de egna barndomsminnen som inspirerar deras berättelser.

Från tv-rutan till böckernas värld

Sedan många år är Ylva Hällen och Sara Edwardsson välkända ansikten från SVT Barn. Tillsammans har de skapat berättelser för barn både framför och bakom kameran. När de började skriva böcker tillsammans upptäckte de snabbt att deras fantasi och humor kompletterade varandra perfekt. Resultatet blev Förskolan Skräckis – en serie fylld av mysrys, humor och igenkännbara vardagssituationer, där monsterbarnens olikheter ofta visar sig vara deras största styrkor.

Aktuella med Skattletaren Skeletton

I den nya boken får läsarna följa Skeletton, som tycker om ordning och fasta rutiner. När en vikarie dyker upp på förskolan och nyckeln till Skräckisporten försvinner tvingas han använda sina särskilda talanger för att hjälpa sina kompisar ur en knivig situation. Precis som tidigare böcker i serien kombinerar Skattletaren Skeletton spänning och humor med berättelser om vänskap, mod och att våga vara sig själv.

Här berättar Ylva och Sara om serien, om hur det är att skriva tillsammans och om sina starkaste minnen från barndomen.

Vilka är ni?

Vi lärde känna varandra på SVT där vi sedan över 25 år gjort barnprogram både framför och bakom kameran. Vi har båda tagit fram många kända titlar och blivit nära vänner med många generationer barn. För några år sedan upptäckte vi kraften i att sätta ihop våra fantasifulla och kanske lite knasiga huvuden. Inte minst som författare till manus och böcker. När vi hittar på tillsammans är vi ostoppbara! Ett av våra gemensamma projekt är bokserien Förskolan Skräckis som vi bara älskar att jobba med.

Berätta om förskolan Skräckis!

Skräckis är en förskola inklämd mellan människornas hus mitt i stan. Där går bara läskiga ungar som älskar att busa, leka och skrämmas! De är olika sorters monster, vart och ett med sina unika egenskaper. Varje bok handlar om en av dessa tretton skräckisar. Ett spännande äventyr som utspelar sig i en förskolemiljö där alla barn kan känna igen sig. Ibland kan det vara jobbigt att vara speciell, ett spöke som har svårt att synas, en vampyr som är allergisk mot allt utom blod, mumie som är så inlindad att han har svårt att hänga med i den fysiska leken. Men skräckisarnas egenskaper är också det som gör dem till riktiga hjältar när det gäller att lösa en knivig situation. Förskolan skräckis är en rolig serie med lagom mycket spänning som älskas av läsare i förskoleåldern.

Vilka av barnen på förskolan Skräckis känner ni mest igen er själva i?

Ylva: Jag känner igen mig i Häxanne. Min fantasi skenade när jag var barn och jag kunde ibland inte låta bli att ljuga, det bara blev så för att det kändes mer spännande. Tur att jag blev författare, idag har jag nytta av fantasin.

Sara: Devil! Det ryker ur öronen när hon blir arg, tvekar inte att försvara sina vänner och har en himla massa leklust. Men jag känner igen mig i Trollsa också, för hon älskar blingbling och att prata med djur.

Hur är det att skriva ihop?

Vi har väldigt kul när vi skriver. Det börjar med att vi spånar. Och i början säger vi JA till allt, då kommer idéerna lättare. Sen delar vi upp skrivarbetet, läser högt för varandra och hjälps åt att vara redaktörer. Det är en lyx att vara två när man tragglar på. Det är dubbelt så kul och vi tror det blir dubbelt så bra. Sen har vi en hemlig grej vi alltid gör: så fort vi är klara ropar vi alltid: succé! Det funkar som mirakelmedicin och hjälper oss att hålla ångan uppe både i med och motgång.

Vilket är era egna starkaste minnen från förskolan?

Ylva: När jag rymde med min kompis Maral och alla var ute och letade efter oss. Jag trivdes på förskolan och rymde bara för att det kändes så spännande. När jag hittade sex fiskben i maten och fick sex köttbullar och en liten gullig trädocka av Greta som jobbade i köket. Jag kände mig så sedd och stolt.

Sara: Jag gick inte på förskolan, på min tid där jag bodde var det modernt att ha barnflicka. Vi delade barnflicka med flera barn på gatan och de byttes ur ganska ofta. Har särskilt starkt minne av en som stängde in sig i ett rum och läste. Hon märkte inte att vi tog kritor och ritade på väggen, eller när vi själva gick ut och kletade smör på garageporten. Vi ville ha uppmärksamhet och testade gränser minst sagt. Jag hade gärna gått på förskola. Mina barn hade världens bästa! Det är bl.a i deras förskoletid jag hittar inspiration.

Förskolan Skräckis är illustrerad av Mattias Andersson

Mattias Andersson är illustratören som i serien Barnen på Skräckis skapar magiskt ljus och karaktärer som är både läskiga och gulliga på samma gång. Mattias står också för illustrationerna i Mars tur och retur. Läs mer om Mattias.