Britt G Hallqvist

Britt G. Hallqvist (1914-1997) var poet, författare, psalmdiktare och översättare.

Allkonstnär är ordet som kan användas för att beskriva Britt G. Hallqvist. Humoristisk barnboksförfattare, lyhörd översättare och lysande psalmdiktare. Däremellan skrev hon också barnverser, vuxenlyrik, visor och översatte opera.

Britt G (G står för Gerda) Hallqvist föddes i Umeå 1914, några månader innan första världskriget bröt ut. Familjen flyttade sedan till Visby och därefter till Lund, där Britt bodde under större delen av sitt liv.
Förutom pappa Vilhelm och mamma Dagny hade Britt fem bröder, två yngre och tre äldre.

Intresset för litteratur och språk kom tidigt och redan som liten fick Britt stifta bekantskap med böcker och berättelser. I Inge Löfströms bok ”Boken om Britt G” berättar hon:
”Mamma läste mycket för oss. Men jag kan inte minnas att det var många barnböcker, utan berättelser och dikter av ”riktiga” författare. Särskilt kommer jag i håg ”Gökstölden” av Karlfeldt. Jag minns också ”Vintergatan” av Topelius. Naturligtvis förstod man kanske inte så mycket men jag minns hur man kunde bli fascinerad av rytmen och rimmen och de sällsamma namnen. Vintergatan fascinerar mig faktiskt än i dag.”

Under studietiden i Lund tog hennes skrivande fart och hon blev den första kvinnliga skribenten i studentkårens tidning ”Lundagård”. Författarbanan började när hon blev tillfrågad att översätta utländska barndikter och sagor till den klassiska antologin ”Min Skattkammare”.

1950 debuterade Britt med egna boken ”Rappens på Blåsopp” som tilldelades Svenska Dagbladets litteraturpris samma år. Därefter producerades en mängd böcker och översättningar bland annat ”ABC-boken”, och diktsamlingen ”Förenklat”. Bland översättningarna kan nämnas T.S. Eliots ”De knepiga katternas bok”, praktverket Goethes ”Faust”, Kiplings ”Första och Andra Djungelboken” och hela Laura Ingalls Wilders bokserie ”Det lilla huset på prärien”.

Britt fick flera gånger frågan ”Varför skriver du barnböcker?” Och svarade alltid: ”Därför att det är roligt. Därför att jag glömmer så mycket, men minns – eller tror åtminstone att jag minns – hur det var att vara liten.”

Detta märks tydligt i hennes diktning för barn som varvar fin avvägning mellan nonsens, lek och djupt allvar. Genom hennes texter kan man ana att hon nog hade mycket roligt när hon skrev den populära visan ”Var bor du lilla råtta?” och mindes hur det var att vara liten i dikten ”En sort för sej”, där ett barn undrar över hur katten kan veta att vi människor är människor.

Britt värnade om de små, svaga och utsatta i samhället och om deras rätt att bli sedda. Hon skrev läroböcker för barn med lässvårigheter, tillsammans med pedagoger som var experter på området. Till exempel den spralliga boken ”Festen i Hulabo”, som från början var avsedd för barn med läs- och skrivsvårigheter, men som blev en succé för den stora publiken.

Tillsammans med maken Sten Hallqvist fick Britt fyra barn.
Britt G Hallqvist avled 1997 och var verksam i stort sett fram till sin död. Av hela den stora produktionen fanns ett verk som hon tyckte särskilt mycket om: ”Nalles poesi” från 1975. Den handlar om en nallebjörn som är 53 år gammal, sliten och tilltufsad men ändå bestämd.

Utgivning

Britt G Hallqvist

Britt G. Hallqvist (1914-1997) var poet, författare, psalmdiktare och översättare.

Allkonstnär är ordet som kan användas för att beskriva Britt G. Hallqvist. Humoristisk barnboksförfattare, lyhörd översättare och lysande psalmdiktare. Däremellan skrev hon också barnverser, vuxenlyrik, visor och översatte opera.

Britt G (G står för Gerda) Hallqvist föddes i Umeå 1914, några månader innan första världskriget bröt ut. Familjen flyttade sedan till Visby och därefter till Lund, där Britt bodde under större delen av sitt liv.
Förutom pappa Vilhelm och mamma Dagny hade Britt fem bröder, två yngre och tre äldre.

Intresset för litteratur och språk kom tidigt och redan som liten fick Britt stifta bekantskap med böcker och berättelser. I Inge Löfströms bok ”Boken om Britt G” berättar hon:
”Mamma läste mycket för oss. Men jag kan inte minnas att det var många barnböcker, utan berättelser och dikter av ”riktiga” författare. Särskilt kommer jag i håg ”Gökstölden” av Karlfeldt. Jag minns också ”Vintergatan” av Topelius. Naturligtvis förstod man kanske inte så mycket men jag minns hur man kunde bli fascinerad av rytmen och rimmen och de sällsamma namnen. Vintergatan fascinerar mig faktiskt än i dag.”

Under studietiden i Lund tog hennes skrivande fart och hon blev den första kvinnliga skribenten i studentkårens tidning ”Lundagård”. Författarbanan började när hon blev tillfrågad att översätta utländska barndikter och sagor till den klassiska antologin ”Min Skattkammare”.

1950 debuterade Britt med egna boken ”Rappens på Blåsopp” som tilldelades Svenska Dagbladets litteraturpris samma år. Därefter producerades en mängd böcker och översättningar bland annat ”ABC-boken”, och diktsamlingen ”Förenklat”. Bland översättningarna kan nämnas T.S. Eliots ”De knepiga katternas bok”, praktverket Goethes ”Faust”, Kiplings ”Första och Andra Djungelboken” och hela Laura Ingalls Wilders bokserie ”Det lilla huset på prärien”.

Britt fick flera gånger frågan ”Varför skriver du barnböcker?” Och svarade alltid: ”Därför att det är roligt. Därför att jag glömmer så mycket, men minns – eller tror åtminstone att jag minns – hur det var att vara liten.”

Detta märks tydligt i hennes diktning för barn som varvar fin avvägning mellan nonsens, lek och djupt allvar. Genom hennes texter kan man ana att hon nog hade mycket roligt när hon skrev den populära visan ”Var bor du lilla råtta?” och mindes hur det var att vara liten i dikten ”En sort för sej”, där ett barn undrar över hur katten kan veta att vi människor är människor.

Britt värnade om de små, svaga och utsatta i samhället och om deras rätt att bli sedda. Hon skrev läroböcker för barn med lässvårigheter, tillsammans med pedagoger som var experter på området. Till exempel den spralliga boken ”Festen i Hulabo”, som från början var avsedd för barn med läs- och skrivsvårigheter, men som blev en succé för den stora publiken.

Tillsammans med maken Sten Hallqvist fick Britt fyra barn.
Britt G Hallqvist avled 1997 och var verksam i stort sett fram till sin död. Av hela den stora produktionen fanns ett verk som hon tyckte särskilt mycket om: ”Nalles poesi” från 1975. Den handlar om en nallebjörn som är 53 år gammal, sliten och tilltufsad men ändå bestämd.

Utgivning

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker, författare och illustratörer