Oskar Degard: ”Jag tror att barn är rätt källkritiska”
Vad är sant och vad är falskt? Och varför är det så kittlande att veta något som andra inte vet? Det var de här frågorna som fick Oskar Degard att skriva Fejk eller Fakta?. Boken är full av faktoider och avslöjanden, som bemöts med just fakta. Och ibland visar sig sanningen vara minst lika spektakulär som myten.
Livslångt intresse
För Oskar Degard har intresset för spännande historier, fakta och myter funnits ända sedan barndomen, något han tror att han delar med många andra i tioårsåldern.
– Finns det något bättre än att veta bäst? Att berätta om något som får reaktionen ”nä, är det sant”? Det är kittlande att veta saker som inte alla andra vet, att veta hur något är på riktigt. Det gäller likväl när man är 11 som 41.
Att fylla sidorna med faktoider, alltså påståenden om ofta roliga eller spännande saker som många tror på men som i verkligheten är osann, var inget problem för Oskar som haft detta som livslångt intresse. Det stora jobbet var snarare att välja bort vilka faktoider som inte får plats i boken.
– Jag valde bort de som inte var hundra procent säkra. I de fall där forskning pågår, där det finns tvetydigheter eller utrymme för tolkning och tyckande, de ströks direkt. Jag fick tyvärr stryka en del saker när forskningsrapporter var tvetydiga eller motsägelsefulla. Om dammråttor i våra hem består av 70% död människohud är till exempel fortfarande inte helt kartlagt, det beror på hur man räknar och definierar.
Barn ofta källkritiska
 I dagens samhälle överöses vi av information och desinformation. Den snabba utvecklingen av teknik, sökmotorer och AI ställer allt högre krav på oss människor att vara källkritiska. Men enligt Oskar är barn ofta bättre än vuxna på att hantera ett källkritiskt förhållningssätt.
I dagens samhälle överöses vi av information och desinformation. Den snabba utvecklingen av teknik, sökmotorer och AI ställer allt högre krav på oss människor att vara källkritiska. Men enligt Oskar är barn ofta bättre än vuxna på att hantera ett källkritiskt förhållningssätt.
– Barn är till naturen vetgiriga och suktar efter att ta in ny kunskap, medan vuxna tror sig redan veta allt. Det kallas kognitiv dissonans, när man ställs inför fakta som ruckar på saker man tagit för givna åratal. Det blir svårt att få det att passa in med det man redan vet och istället för att ändra uppfattning (eftersom det skulle sätta hela tillvaron i gungning) så avfärdar man den nya kunskapen som osann.
– Men barn är inte perfekta lögndetektorer, för ibland ifrågasätter de lite väl mycket. Som om det mitt i sommaren verkligen är natt när det fortfarande är ljust ute. Man sover på natten. Det är mörkt på natten. Om det inte är mörkt behöver man inte sova, resonerar de. Där uppstår kognitiv dissonans även hos en treåring.
Aktuellt och underbyggt
När det gäller faktagranskningen av materialet i boken var Oskar noga med att allt skulle vara aktuellt och väl underbyggt.

Foto: Sofia Mustaniemi
– När jag väl skrivit ned tillräckligt många faktoider för en hel bok gick jag igenom allt för att dubbelkolla att min kunskap inte blivit föråldrad. Det vore oerhört pinsamt om det hunnit komma nya rön som jag missat. Gammal hederlig research, där kravet är av varandra oberoende och trovärdiga källor. I det här skedet fick jag tyvärr stryka en del saker när forskningsrapporter var tvetydiga eller motsägelsefulla. Om dammråttor i våra hem består av 70% död människohud är till exempel fortfarande inte helt kartlagt, det beror på hur man räknar och definierar.
Och nu när boken släpps och når läsarna, vad hoppas du att de tar med sig efter de har läst boken?
– Först och främst hoppas jag att alla läsare ska gå i gång på att få veta hur det egentligen ligger till med en massa saker. Själv älskar jag att få veta sånt som kastar nytt ljus över något. Men sedan hoppas jag att barnen också ska vilja sprida kunskapen vidare. Drömmen är ett barn som springer fram till en kompis på skolgården och bara måste berätta om något som står i boken. Jag hoppas också att boken ska väcka tanken att inte allt som sägs är sant och att läsaren bär med sig den tanken när ny information presenteras.
Och hur kan man då få barn och unga att tänka mer källkritiskt, tänker du?
– Jag tror barn är rätt källkritiska och många av faktoiderna som avslöjas sprids ju av föräldrar och lärare, som man hoppas ska vara ganska säkra källor. Men jag tror att kunskap föder ny kunskap. Om man kan hitta nöjet i att upptäcka ny kunskap, få folk att se tjusningen med att ta reda på hur något egentligen ligger till, då följer källkritiken med på köpet.
Om Oskar Degard
Oskar Degard är författare, redaktör och formgivare. Han är bosatt i Solna tillsammans med fru och barn.
Oskar har skrivit ett tjugotal lättlästa faktaböcker för barn. Dessa böcker täcker en rad ämnen, från naturfenomen och yrkesroller till komplexa koncept och söta husdjur, allt presenterat på ett lättillgängligt sätt. Genom att göra fakta rolig, tillgänglig och engagerande hoppas han kunna öka både kunskap och läslust hos unga läsare.
Som formgivare har han jobbat med hundratals barnböcker och flera prisbelönta författare och illustratörer.
/https%3A%2F%2Fwww.bonnierforlagen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F5%2F2025%2F09%2Ffejkellerfakta-nyhet.jpg) 
										
