Stina Wirsén: "Jag minns roliga kalas – och förskräckliga"
Nu blir det kalas i Stina Wirséns Vem-värld för det är nämligen Knis födelsedag och alla kompisarna ska komma på festen. Så skoj! Plötsligts står Nallemammans väninna Fågel där i hallen och har tagit med sig ett barn som Gnis inte känner. Som absolut inte är bjuden. Och vem är den där koalan som alla vill vara med?
Mästerliga Stina Wirsén har blick för de lite skaviga och högst igenkännbara situationerna för barn och föräldrar. Med imponerande enkelhet behandlar hon stora och små ämnen på ett sätt som går rakt in i hjärtat. Vi har ställt några frågor till Stina om den nya boken.
Din nya bok berör ett ämne som ofta är känsligt. Men varför är det känsligt med kalas, tror du?
Kalas är laddat för både barn och vuxna. Förväntningarna kommer både inifrån och utifrån, har jag kompisar? Vill dom komma? Tänk om det inte blir roligt? Tänk om jag får fula och dåliga presenter?
Vad har du själv för erfarenheter av kalas som liten?
Jag minns roliga kalas – och förskräckliga. Mycket social press, jag har alltid varit både social – och inte. Mitt behov av ensamhet är stort, som vuxen är det lättare att reglera och styra sin tid. som liten är man helt i händerna på andra- även på dom som bara vill en väl… tex kan man ha önskat sig ett stort kalas… sen när den dagen kommer vill man bara sitta i sin ritskrubb ifred med sina pennor…
Har du något fiffigt tips på hur man kan undvika katastrofen?
Oj, svår fråga. Kanske är det en bra idé för många att börja med små kalas? Två kompisar och en farmor kan bli en jättebra fest!
Vem-världen är härlig att vara i. Hur mycket är du där?
Just nu är jag nästan bara där, för vi jobbar med nya tecknade Vem-filmer! Det är ägg som ska kläckas och nya vuxna som ska bli kära i ens pappa, det är någon som har kissat i stora sängen och någon som inte vågar klättra upp på den stora höga stenen…
Man får väl inte fråga efter favoritfigurer?
Nej det får man inte 😉