Melody Farshin tilldelas utmärkelsen Årets röst

Tidskriften Femina har för fjärde året i rad delat ut utmärkelsen Årets feminista. Utmärkelsen tilldelas sex kvinnor som inspirerat andra i jämställdhetens tecken. I år utsågs författaren och stå-upp komikern Melody Farshin till Årets röst för sitt författarskap.

Läs mer om priset

Melody Farshin:

– Jag är jätteglad för priset och för att mitt arbete blir sett. Jag tar det inte för givet.

Aktuell med ny bok

Melody Farshin har hyllats för sina ungdomsböcker och hon har har väckt läslusten hos många unga. Melody har tilldelats både Expressens kulturpris Heffaklumpen samt Nils Holgersson-plaketten. Hennes nya ungdomsbok GOAT är en mörk skildring av en gängledares framväxt. Men humorn finns också där, som alltid.

Hej Melody! Vad hoppas du att dina läsare tar med sig från deras läsning av GOAT? Vilka känslor, tankar och funderingar hoppas du den ska frambringa?

Jag hoppas att GOAT ger en inblick i tillvaron för våra med omtalade men minst tilltalade medborgare. Det görs skildringar som påvisar flera lager av det livet men sällan det psykiska. En inblick i ofiltrerade tankar, en fluga på väggen genom uppväxten, det skapar en annan helhet som går igenom den hårdaste fasaden. Vi är omringade utav människor som alla bär på sina olika trauman och som utspelas på olika sätt – det slutar inte existera för att vi blundar för det.

Mitt i allt det mörka är boken samtidigt full med humor. Fanns det någonsin en rädsla att det skulle urvattna de mer seriösa delarna?

Haha, om det är något som både min redaktör och förläggare säger så är det att det inte alltid behöver vara så roligt. Men mina tankar formuleras i punchlines, det är en arbetsskada som komiker och jag kan inte riktigt komma ifrån det. Men jag tror det också är ett överlevnadssätt för mig och många andra.

Visste du att du skulle skriva GOAT när du skrev Mizeria- trilogin? Hur bestämde du att det var just Tony Aura och Bigshow som skulle få en egen bok?

Det var faktiskt inte självklart. Jag visste ju inte ens om första boken, Mizeria, skulle hitta hem till läsarna eftersom den var så annorlunda från klassisk litteratur. Det var ingen självklarhet att jag ens skulle få skriva en fortsättning. När Mizeria kom ut 2018, så hade konflikten i våra områden precis trappats upp till en obehaglig men relativt ny normalisering.

Jag hoppades på att vi inte ens skulle kunna relatera till dom bitarna när vi bläddrar i boken några år senare. Men idag sju år senare, så tycker jag Mizeria känns så oskyldig. För normaliseringen har tyvärr trappats upp ytterligare. Att skriva GOAT har varit mentalt belastande, den är väldigt psykologisk och sätter ord på tankar och känslor som sällan får sägas högt. Men jag har sett intresset och glamouriseringen medialt som nästan gjort reality show karaktärer av landets mest fruktade män. Däremot har jag inte sett något djup, det psykiska, en inblick på uppväxt och trauman, för ingen föds ju ond - vad händer längs vägen?

Hur är det att skriva ett bokmanus jämfört med en stand-up rutin?

Den allra största skillnaden är ju publikmötet, att ha ögonkontakt med mottagaren av det man skriver och få direktrespons. Ett skämt för stand-up tar jag upp på en scen så snart jag kan, men med böcker sitter man inlåst i sin prestationsångest och vrider och vänder tills man drivs till vansinne.

Standup har ett krav på tydlighet, men inte nödvändigtvis en röd tråd, som är ytterst viktigt för läsaren.